Tidsdjup

Bergs- och skogssilhuetten i västra Skärkällsdalen

I Skärkällsdalen, en sprickdal mellan röda bohusberg, skyddad från västanvinden, ligger den ekologiska ataljénbyn Skärkäll och drömmer i sin egen värld. Översta delen av dalen kallas Dalarnaplanken, den nedre delen för Smidjeplanken efter smedjan som låg invid. På dalens östra sida ligger Näbbeberget. Till fastigheten hör även två mindre obebyggda sprickdalar, Hamni i öster och Rulten i nordväst. Ortnamnet Hamni kommer förmodligen från det dialektala ordet hamna som betyder utmark. Vad gäller ortnamnet Rulten sägs det att det härstammar från forntiden då man rultade (stapplade, tultade, vaggade) förbi med båtar i denna dal.

Fastigheten Skärkäll ligger i ett mycket rikt fornlämningsområde kring Bottnadalen med lämningar från både brons- och järnålder. I Skärkäll finns fyra hällristningslokaler (Skärkälsdalen), fyra boplatser (tre i Skärkällsdalen och en i Hamni), en stensättning (på en bergstopp), en gärdstomt (runt torpet) och en stenblockstrappa (bäckravinen).  

Det norska ortnamnet Skjerkil är belagt 1634. 1648 blev Bohuslän svenskt, men det dröjde ända till 1946 innan det fick det svenskklingande namnet Skärkäll. Ortnamnet kan härledas till ”skär” eller ”skir” källa, det vill säga ren källa. Det är samma ordstam som i begreppet skärseld, på latin Purgatorium, som enligt katolskt uppfattning är reningsorten där själarna befinner sig i väntan på att inträda i paradiset eller de saligas boningar. Enligt en sägen har källan, som ligger i dalens mitt, använts till att döpa hedningar under tidig medeltid, men torde likt många andra heliga källor ha ännu äldre anor, långt ner i de fornnordiska tidsdjupen. 

Det nuvarande torpet Skärkäll byggdes 1726 ovanpå en av de troliga förhistoriska boplatserna och dalen uppodlades. Än idag finns det vildapel, hasselbestånd och andra kulturväxter kvar i östra och södra kanten av Skärkällsdalen som minner om den tiden. Torpet blev kraftigt ombyggt 1952. Till gården hör en ladugård, ett hönshus med jordkällare inunder.

Rester av från 1800-talets stenhuggarepoken syns i Skärkällsdalens västra bergspartier. Grundmurarna och eldstaden till en gammal smedja står kvar i skogsbrynet.

Gränsen mellan Bottna och Svenneby socknar går mellan Skärkäll och Dalarna, gården söder om Skärkäll. Vägen till Dalarna kom tidigare söderifrån, vägen till Skärkäll norrifån. 

1988 togs initiativ till att skapa en eko/ateljeby i Skärkällsdalen och 1991 förvärvades fastigheten av Skärkälls andelssförening EF. Torpet kom att användas som förenings- och övernattningslokal. Dalarna och Skärkäll kom att därefter knytas ihop med en väg.